Köpa vagn?

Oj, nästan en hel vecka sedan jag bloggade sist. Tiden går...
Nu har jag lagt upp Lillys vagn till försäljning på blocket. Jag sörjer att jag inte har användning för den längre, jag gillade verkligen den här vagnen, världens bästa gung. Lilly sov som en stock när vi gick på våra promenader. Jag undra hur mång mil det blev?
Hur som helst, vet ni någon som kan vara intresserad så ring. Den tar lite för mycket plats här hemma. HÄR hittar ni annonsen

Ljus i mörkret

Idag har det varit en riktigt bra lördag. Sovmorgon, hela huset städat innan kl.12. Ute i solen med flickorna i över en timme. Sedan for vi iväg på bio. Vi fick äntligen se Trassel som vi velat så länge, och ingen blev besivken, och ja, Millis jag grät också en skvätt. Efter maten (Som såklart bestod av hamburgare från Maccan) så tog vi fram våra asiatiska lyktor (precis sådana som de hade i filmen) som vi egentligen skulle släppt på först julafton och sedan på nyårsafton, men det blåste och snöade på de båda högtiderna så det blev inte av. Idag var vädre perfekt. Vindstilla och stjärnklart. Som sig bör skrev vi önskningar på varsin lykta Fanny och jag. Fannys önskning kan ni se här ovan, min håller jag för mig själv. På den tredje lyktan skrev vi en hälsning till våra släktingar som alla är änglar för att göra dem glada. Det tror jag att de blev. Lyktorna brann ända tills vi kanppt kunde se dem längre, tills de bara var små brinnande prickar. Nu blir det melodifestival. Sämre än förra veckan kan det ju knappast bli. En riktigt bra lördag med andra ord.

Kär!

Nu har jag blivit lite kär. Jag letar (fast inte så aktivt) efter fönsterlampor till vardagsrummet. Jag tror att jag hittat dem. Var inne på Cosas.se och fick se dessa små skönheter i porslin. Sladden köper man separat och finns i en mängd olika färger. Jag gillar!

Jag vill bo i en svamp, annars får jag kramp.

När jag ändå var i farten så sydde jag nya gardiner till Fanny. Hon tycker nämligen att hon är alldeles för stor för Disney-prinsessor som det var på hennes förra. Jag loggade in på Stoff och Stil och så fick hon välja och ovan ser ni resultatet. Passar perfekt till hennes orangea hurtsar. Hon blev mycket nöjd. Och jag nöjd över att hon bara ville ha en kappa.

Nysydda tights.

Idag har jag roat mig med att sy tights. Har aldrig gjort det tidigare, men det gick ju bra. Jag var bara lite osams med min symaskin som inte riktigt ville göra som jag ville. En overlockmaskin är ju något mer komplicerad att trä än en vanlig, men det gick till slut. Nu väntar jag bara på att mina modeller ska hämtas så att de får prova. De kanske inte alls sitter bra, vem vet? Hur som helst var det riktigt kul att sy igen. Jag har inte sytt ett enda stygn på hela det här året. Men nu är jag igång igen. Behöver dock tokstäda i syrummet. Personer med anlag för astma ska inte komma in där, speciellt inte efter att jag blåste maskinen ren på damm. Men det är ju så otroligt tråkigt att städa. Dessutom måste jag vila lite efter gårdagens jobb på Ikea. Jag tror att alla var där och köpte kök igår. Jag var HELT slut efter den ruschen. Nej, jag tror att jag ska ta mig en liten prommis i solen. Tjing!

En tuff vecka

Oj vilken vecka. Jag har legat hemma sjuk enda fram till igår. Host, feber och ont i kroppen. Men det värsta har varit alla blåsorna i munnen. De har verkligen suttit olägligt. Nu äntligen känns det bättre.
Jag tackade min lyckliga stjärna att jag slapp ut i snöovädret i går, trodde jag. Fanny kom hem från skolan otröstlig. Hon hade ramlat på sin hand och nu gick den inte att röra på. Lite svullen och alldeles alldeles omöjlig att röra utan att skrika i högan sky. Jaha, det var bara att åka iväg till akuten där vi fått en tid halv åtta. Ingen rolig resa mellan Bålsta och Enköping. Hur som helst så blev det röntgen, inget brutet och ingen spricka, tack för det. Hemma igen vid halv elva. Fanny hade så ont. Grät och grät och grät. Ville självmant ha alvedon. Kunde inte sova. Somnade till slut, men vaknade någon gång vid tre. Aj aj aj. Mer alvedon, skrik och jämmer. Vaknade i morse med storgråt. Så ont, VÄGRADE röra på handen. Ringa läkaren igen. Ner och visa, fastna med bilen i snön tusen gånger innan vi kom iväg. Världens gulligaste läkare som förklarade så bra för Fanny hur ont en stukad hand kan göra. Hon var mycket nöjd när han sa att hon fick röra på handen bara om hon vill. Hon vill inte. Misströstan, "Jag kommer aldrig kunna röra på min hand igen". Oj, oj, oj. Så nu återstår bara helgen, med jobb och halkkörning till Västerås och hoppas på att rösten håller.

Vårtecken

Fåglarna kvittrade och jag såg det här på vägen till skolan. Vårtecken på riktigt.

Helgen då Lilly blev stor

I går fyllde vår minsta 4 år. Så stor har hon blivit nu. Efter två dagar med kalasande så är jag så trött så trött. Lilly fick ju ha sitt alldeles fösta egna barnkalas idag. Men inte vilket barnkalas som helst, nej ett Discokalas var beställt. Så hennes rum förvandlades till disco, med nerdragna gardiner och discokula i taket. Lyckat. Jag visar lite bilder från helgen, nu måste jag ta och vila. Håll till godo.

För fyra år sedan, alldeles alldeles ny

Nästan handes alla fingrar

Nyvaken och förväntansfull

Efter en massa fika kan det vara skönt att krypa upp i ett knä och äta en banan. Mormors man Peter bidrar med knä

Lillkusinen Kitty var också och grattade Lilly

Mamma och brodern

Barnens favorit, moster Åsa och Fanny myser


Lilly fick ansiktsfärger på kalaset, slutade med att alla barnen målade sig själva. Lilly har målat sig till vampyr

Dagens höjdpunkt. Och så fick jag vara med på ett hörn också;)

"Blod" svett och tårar

Det här har jag hunnit med idag. Vi har ju en fyraåring här om två dagar så då gäller det att fylla bullpåsarna. Jag bakade drömmar också, men eftersom jag inte hade så mycket hjortronsalt så sprack de inte så fint, dessutom hade jag för mycket mjöl i bulldegen så då var jag tvungen att gråta en svätt. Jag vet inte vad det är med mig, men jag är så känslosam (nej, jag är inte gravid). Jag tror att jag är stressad. Har så mycket på gång som jag hoppas så mycket på, och så blir det inte som jag har tänkt mig, och då går luften ur. Har dessutom ett läkarbesök på måndag som känns som det är det avgörande mötet. Allt hänger på vad läkaren säger. Minst sagt pressad känner jag mig, men mer om vad det är en annan dag. Bullarna blev ju snygga i alla fall, eller hur? Och allt känns bättre efter att man gråtit!