Brevlådan är på plats.

Nu är brevlådan på plats, blev så snyggt, jag smäller av.

Maken satt upp den medan jag och Millis var på Formexmässan, som för övrigt var URTRIST. Jag är så besviken. Allting var exakt (eller sämre) likadant som det var i våras. Men Matilda, om du läser det här, väldigt fin monter du och systern fixat i ordning. Jag var berädd att sno den rosa Smegkylen, och lampskärmarna var bedårande.

Hoppas den är bättre i vår, annars slutar jag nog att gå:(
Det var trevligt att umgås med Milis i alla fall, trots att vi spårade ut något i bilen, hi hi.

Alltid kontaktbar

I går när jag åkte hem från jobbet såg jag en fjortistjej som red på gångvägen. När jag kom lite närmare såg jag att hon sms-ade för fullt medan hon red. Ehhhhh?????
Var är denna värld på väg?

Om jag inte vore så fattig.

Bild från Ferm Livings hemsida.

Hade jag inte varit så himla fattig den här månaden så hade dessa väggdekorationer från Ferm Living beställts och satts upp i flickornas rum. Så fina. Beställ dem på inreda.com

Nostalgins vingslag

Hittade mina gamla steppskor när jag rev runt i garaget. Var ju bara tvungen att prova, och ja. Tio år senare så sitter stegen förvånandsvärt väl.

Du och jag pappa!

"Min pappa och jag"


Snart ska jag fara till jobbet, men innan dess så hinns det med en bild på mina älsklingar. Jag smög fram med kameran när de satt och konverserade på trappan i solen. Det är livet på en liten pinne det.
Nej nu måste jag hoppa in i duschen......trevlig helg.

Storstadsspaningar och lyckligt mammahjärta.

Dagen till ära har jag varit inne i den kungliga huvudstaden.
Jag har shoppat brevlåda på Bruka Design. Snacka om att jag skulle kunnat bo där inne. Jag ville ha allt. Helt och hållet min stil. Brevlådan fanns inte i det utförande vi egentligen ville ha, så det blev den liggande varianten i svart. Bilder kommer när den sitter på plats.
Varje gång jag är inne i stan så blir jag lite smått stressad (eller inte så lite heller), Det verkar som vett och etikett inte existerar, speciellt inte på Östermalm. Och det är lite konstigt eftersom Östermalmsfolket är väl de som mest kan vett och etikett i sociala sammanhang. Nej på stan gäller "fram först och låt INGENTING vara i vägen", och säg för guds skull inte förlåt om du nästan knuffar omkull någon.
En annan sak som jag blir så fascinerad av, är att alla oavsett ålder (pratar forfarande överklass) ska se likadana ut. Spelar ingen roll om man ser en kille som är 18 år, eller en man som är 68. De har samma blåa skjorta, samma bakåtslickade hår med lockar i nacken och samma dyra klocka på armen. Nu är väl inte alla på det viset, men VÄLDIGT många. Det enda jag kan känna är: Undrar om de verkligen är lyckliga, vi får hoppas det.
Hur som helst, det var otroligt skönt att backa upp bilen på vår avfart...äntligen hemma.

Måste också få berätta vad som gjorde mig lycklig både i går och i förrgår.
I förrgår fick jag ett handskrivet brev av min äldsta dotter, med kuvert och allt. Det stod inte mycket, men hon hade knåpat ihop det själv. Mitt mammahjärta smalt.

Fannys brev


Och så igår, hämtar från dagis och vid Lilly låda hänger en teckning. Jag frågar dottern vad det föreställer (lite svårt att tyda), och det är ju självklart:
En prinsessa,
Barbamamma,
Barbapappa
och Barbaflink.
Jag blir så lycklig.

Lillys teckning

Sången.

Okej, jag kom på ett sätt att få er att höra låten. Världens sämsta youtubefilm, men vad gör man inte.
Det är jag som sjunger, min kompis Greta som spelar gitarr, och det är vi båda som skrivit den.
Nu har jag varit modig som blottat mig på det här sättet.

Gulp!