Jag har shoppat brevlåda på Bruka Design. Snacka om att jag skulle kunnat bo där inne. Jag ville ha allt. Helt och hållet min stil. Brevlådan fanns inte i det utförande vi egentligen ville ha, så det blev den liggande varianten i svart. Bilder kommer när den sitter på plats.
Varje gång jag är inne i stan så blir jag lite smått stressad (eller inte så lite heller), Det verkar som vett och etikett inte existerar, speciellt inte på Östermalm. Och det är lite konstigt eftersom Östermalmsfolket är väl de som mest kan vett och etikett i sociala sammanhang. Nej på stan gäller "fram först och låt INGENTING vara i vägen", och säg för guds skull inte förlåt om du nästan knuffar omkull någon.
En annan sak som jag blir så fascinerad av, är att alla oavsett ålder (pratar forfarande överklass) ska se likadana ut. Spelar ingen roll om man ser en kille som är 18 år, eller en man som är 68. De har samma blåa skjorta, samma bakåtslickade hår med lockar i nacken och samma dyra klocka på armen. Nu är väl inte alla på det viset, men VÄLDIGT många. Det enda jag kan känna är: Undrar om de verkligen är lyckliga, vi får hoppas det.
Hur som helst, det var otroligt skönt att backa upp bilen på vår avfart...äntligen hemma.
Måste också få berätta vad som gjorde mig lycklig både i går och i förrgår.
I förrgår fick jag ett handskrivet brev av min äldsta dotter, med kuvert och allt. Det stod inte mycket, men hon hade knåpat ihop det själv. Mitt mammahjärta smalt.
Fannys brev
Och så igår, hämtar från dagis och vid Lilly låda hänger en teckning. Jag frågar dottern vad det föreställer (lite svårt att tyda), och det är ju självklart:
En prinsessa,
Barbamamma,
Barbapappa
och Barbaflink.
Jag blir så lycklig.
Lillys teckning
1 kommentar:
så söt hon är dottern din!! jag vill väl också ha såna brev!? :-D
kan inte annat än att hålla med om östermalmsfolket! minns gymnasiet... ojojoj. skönt att vara borta från det nu! haha!
Skicka en kommentar