Engla i mina tankar!

Trots feber, rinnande näsa och hosta ska jag som det uppmanats på bloggar och mejl idag, tända ett ljus för Engla som så tragiskt och fullständigt obegripligt mördats och nu äntligen hittats. Kl 21.00 tänder jag ett ljus och skänker en tanke till henne och hennes anhöriga. Gör det du också!
Jag ska även försöka (lycka till) att inte visualisera hur det skulle vara om det var något av mina barn, för då får jag total ångest.
Vila i frid och hoppas du är en vacker och lycklig ängel nu, Engla.

Rolig ålder!

Lilly är ju bara helt ljuvlig just nu. Hennes ålder är den roligaste. Hon har stenkoll på allt man säger och själv kläcker hon ur sig en massa ord. Den här bilden tog jag när jag hittade henne i köket i full färd att mata Fannys docka Magnus. Då ska tilläggas att ingen hade lärt henne, utan det fattade hon själv. I nästa ögonblick försökte hon trycka in sin napp i Magnus mun, medan hon övertygande sa:
"Mapp!".
(Ja, Fanny har döpt sin docka själv).

1978 vs. 2008

1978. Storebror Tomas med lillasyster Tina i knät.



2008. Morbror Tomas gåtränar med Lilly.

Inte som jag tänkt mig!

Fannys födelsedag börjar lida mot sitt slut. Det blev inte alls som jag hade tänkt mig. Min mage har spökat och illamåendet har följt mig hela dagen. Jag har inte orkat göra Fannys dag så speciell som jag hade önskat. Fick inte heller följa med på cirkus, men huvudsaken är att hon är där, och det är hon, med sin pappa. Men nu är det slut. Alla kalas....så skönt. I helgen var det ju dessutom sol och värme. Lilly diggade läget. Poserade stolt i solglasögon och "snäll spindel". Snart kan hon gå (hoppas jag). Nu kan hon gå när man bara håller henne i en hand. Dessto snabbare går det med talet. Nya ordet för i helgen är "aff", ja, ni gissade rätt: Giraff! Mamma Tina är stolt:)

HURRA HURRA HURRA HURRA, 4 år idag!

Liten har blivit....

STOR! (Farfar hjälper till att blåsa)


Idag fyller vår stora tjej 4 år. Klockan är inte ens sju och jag bloggar redan. Det är ju så, ska Micke vara med och gratta på morgonen så får man masa sig upp tidigt. Fanny var så trött så, trots sex paket så vände hon sig om efter vår sång. Tog väl ett par minuter innan hon vaknade till liv och började riva. Nu är hon dock hur pigg som helst. Första frågan när paketen öppnades var:
" Mamma, är jag inte tre år längre, är jag fyra på riktigt? ".
Och visst är hon det, eller, ja...kl 22.30 i kväll blir hon fyra, men säg inget till henne:)
Men tyvärr är det inte bara uppåt idag. Tyvärr kan jag inte släppa iväg henne på födelsedagen till dagis som hon pratat om i månader. Hon har nämligen ögoninflammation. Lillasyster hade det också, men hennes har gått bort. Men Fanny ser ut som hon har blivit slagen, röd och svullen runt ögonen och grådassig och kletig i. Det går liksom inte bara att torka bort och hoppas på det bästa. Tycker sååå synd om henne, men i kväll så bär det av på Cirkus. Då spelar det ingen roll att ögonen kletar.

AJ!

Mitt trappprojekt ligger på is. Inte för att jag inte vill, utan för att min rygg inte vill. Har varit hos Naprapaten två gånger den här veckan, senast igår. Muskelknutor och låsningar i halva ryggen och hela nacken gjorde sig påminda. Det värsta är att jag inte gjort något. Kan ju förstå om jag krattat hela tomten eller flyttat tunga saker, men jag har bara bakat kakor och moccarutor. Det är inte så ansträngande för kroppen. Okej, jag bär runt på Lilly, men det har jag ju gjort i 14 månader nu. Men detta "lilla" ryggproblem kunde inte kommit olägligare. I morgon är det 4-års kalas nr.1, på söndag är det nr.2 och på måndag fyller hon år. Jag har en massa bullar kvar att baka, och huset ska städas. Det ska även handlas....känner mig som askungen,(Hoppas jag får prinsen och halva kungariket när allt det här är över). Visst jag har ju hjälp av maken, men han tycker jag är tokig som inte handlar bullar. Men vem vill äta stenhårda bullar när man kan få nybakade hemmabullar? Nej jag ska nog baka, om jag så ska bryta ryggen på kuppen. Han får bistå med massage. Det är i sådana här lägen som man önskar att man hade haft ont i en fot. Nej, nu ska den här onda ryggen masa sig in i duschen så att vi kommer igång med vår städdag. Aj, aj, aj:(

Välkommen kusin!

Igår, äntligen kom tjejernas nya kusin Milton. Grattis Ninni och Micke! Fanny var överlycklig och tyckte att vi kunde hälsa på dem efter dagis idag. Jag försökte förklara att de var kvar på BB eftersom han var förlöst med kejsarsnitt. Jag har vid ett tidigare tillfälle traumatiserat min älsta dotter genom att på ett mycket förenklat och pedagogiskt sett berätta hur barn kommer ut. Efter det då vill hon ABSOLUT INTE ha en bebis i magen. Igår fick jag ju då också förklara hur ett kejsnarsnitt går till.
"Skär doktorn ett stort hål i magen då eller?" säger hon.
Jag svettas en aning och vill absolut inte säga fel:
"Ehh, ganska" säger jag tvekande.
"Jaha", säger hon och så var det inget mer med det.
Men hon har redan hela bilden klar för sig. Själv ska hon leka med sin kusin Bill som är ett halvår äldre och Lilly får leka med Milton.
"Fast han måste växa lite först, men det var väl bra mamma, att vi fick en varsin kompis som är kusin".
Ja, det var verkligen bra!