Ikeamöbel och arga ögon.

I dag har inte varit den bästa i mitt liv. PMS kombinerat med ihopsättande av ovan avbildade ikea-möbel. Borde inte vara så svårt, men med en uttråkad 2,5 årig dotter med i spelet så förstår man att det inte kan gå bra.
Allt började bra. Flickorna tittade på film medan lördagsgodiset slukades. Mamman började skruva ihop lådan, jo det gick ju faktiskt ganska bra. Svettades något bara, kände kanske någon liten irritation när jag inte på en gång hittade rätt skruvmejsel, men på det hela taget så gick det bra.
Godiset var uppätet och storasyster gick till sin kompis. Lillasyster ville också gå till den kompisen. Nej, mamman förklarade att lillasyster var för liten för att gå ut själv, vi går ut när mamma är klar ( i hopp om att det skulle vara inom snar framtid). Dottern vill också skruva. Skruvmejseln hamnar farligt nära mammans möbel. Nej, nej. Skruva på vagnen i stället. Dottern vill INTE. Mamman svettas. Dottern hittar en av pappans skruvar, ja det går bra, dottern har sina, mamman har sina. Mamman svettas och skruvar, hur många delar kan det vara? Dottern babblar så mamman har svårt att koncentrera sig. NEJ, INTE PÅ MITT SKRIVBORD; SKRUVA PÅ VAGNEN I STÄLLET, mamman börjar höja rösten, känner argt i magen. Dottern sätter armarna i kors, VILL INTE; DU BESTÄMMEJ INTE, MAMMA!
Sista biten kvar, äntligen.....VA?
Mamman har satt en bit långt tidigare åt fel håll, samtidigt som dottern pillar ner pappans skruv i en av mammans hål.
AAAAGGGHHHH! Arga ögon, icke väl valda svärord, dottern får skulden.
Dottern ledsen, springer in i huset. Mamman svär och svär och svär(fast tyst den här gången), arget åker runt i magen. Mamman skruvar upp allt igen, i magen börjar ångern ta över. Vad tyst det är från huset, vad gör dottern?
Mamman vill säga förlåt, går in i huset. Kommer in i vardagsrummet.
Hör snarkningar.
Dottern sover, har somnat av gråt. Det hugger i mammans hjärta.



Dottern får sova, mamman skruvar klart möbeln, och lyckas göra ytterligare ett fel innan den ser ut som på bilden. ("Jävla skitmöbel" är orden som mal i mammans huvud)
Två timmar tog det för mamman att skruva skrivbord.
Mamman väcker dottern och säger förlåt tusen gånger om. Pussar och kramar och älskar dig många gånger. Dottern ser nöjd ut. Pappan kommer hem, det lagas middag och dottern berättar om mammas arga ögon, dumma skruvar och trötta ögon,...och att mamma sa förlåt.
Min lilla älskling. Förlåt!

Blöjan är ett minne blått (i alla fall på dagen)

Nya underkläder har inhandlats, några trosor per dag går det åt.


Stora damen!


Ja, jag säger då det.

Lillefis alias Lilly har slutat med blöja. Det går jättebra, men det är ett evigt springande till toaletten. Bara på de 10 minuter jag suttit här framför datorn så har vi sprungit tre gånger. Ni vet att även fisar är misstänkt likt bajs, så de måste också ut. Jaha, då var det dags för fjärde gången. Benen i kors så nu är det bråttom. Hörs!

Brevlåda.

En sak till innan jag åker till jobbet och skuffas omkring av en massa folk, kronan på verket på vår framsida blir självfallet en snygg brevlåda (som inte har ramlat omkull ett antal gånger och blivit sned och vind och "skinnflådd".) Vad säger ni om en sådan här från Bruka design? Kan bara inte bestämma vad det ska vara för storlek, förslag någon?

Kalppeliklappeliklapp

De här underbara svarta hasbeensen damp ner i min brevlåda igår. Jag gillar reor:)

Jag vill aldrig åka hemifrån mer.

Skulle ju egentligen lagt ut bilder från bröllopet, men det har ju hänt andra saker här hemma. Medan vi var uppe i norr så färdigställdes vår framsida. Vi är så otroligt nöjda så det går knapp med ord att beskriva. Visst, det kostade en slant, men åhhh så fint det blev. Har idag även planterat vår blivande buxbomhäck. Kommer säkert ta flera år innan plantorna växer ihop, men det är det värt. Sedan ska jag krypa där på alla fyra och klippa häcken med en liten liten sax, så grannarna skakar på huvudet. I morgon sår vi gräsmatta så det blir fint och grönt även på framsidan.
Drömmelidröm.

Före: Lera så långt ögat kan nå.


Efter: Tadaaaa!


De här ska förhoppningsvis, någon gång i framtiden bli en tät och fin häck (hoppas)


Garageuppfarten har också fått stenar



Trappan vi ytterdörren.


Gången från "parkeringen"



Trappan upp till gången

Underbara helg

Om en timme ska jag åka till jobbet för första gången på 4 veckor (och jag vill inte). Det tar emot något alldeles enormt. Tror säkert att det släpper bara jag är där, men.....
Jag har så mycket att berätta. Har ju haft en alldeles underbar helg i Klövsjö och sett min bästis Lisa få sin Rickard i stålande sol med fjället i bakgrunden, ahhh.
Berättar mer i morgon, men en liten bild ska ni få.


Carro, Lisa och jag= gänget.

Stel som en pinne på hög höjd.

Uppspärrade ögon, 390 slag i minuten, stel som en pinne och torr i halsen. Ser ni marken låååångt där nere?

Först vill jag börja med att tacka alla som gratulerade mig i fredags, tack, tack.
Jag hade en jättebra födelsedag, med fint väder och allt.

På lördagen ringde klockan 06.15 och jag var ute ur huset innan resten av familjen hade vaknat. Min bästa kompis gifter sig till helgen så det var möhippa som vankades. Första anhalten var äventyrsbanan i Tenntorp. Närmare bestämt en höghöjdsbana.
Kom dit och fick syn på en av banorna uppe bland trädtopparna. Läskigt tänkte jag, men det ska jag nog klara. Instruktören pekar på samma bana och berättar att det är deras ungdomsbana på 6 meter, vår är något högre upp....håll i er nu...14 meter upp. GULP!
Men som ni ser på bilden så klarade jag det. Nätt och jämt. Har aldrig varit så skraj i hela mitt liv. Är glad att ni inte ser ansiktsuttrycket. Tur att man inte har anlag för hjärtinfarkt. Otroligt skönt och komma ner på marken igen.
Nu vet jag hur det är att vara trädkramare....
Hur som helst. Dagen löpte vidare med brunch och bad på centralbadet, sedan middag på vinkällaren. Jag var HELT slut när jag kom hem, men det var otroligt roligt.

Dagen till ära ska vi väl tillbringa i solen. Sommaren kom ju tillbaka, yippie!