Nu kan vi låsa om oss.

Vårt palats.
Vy från vardagsrummet.

Grannarnas näst intill färdiga hus.

Nu är fönsterna på plats, och en lånad ytterdörr. Våra dörrar kommer inte förrän vecka 34, men nu har vi så vi kan låsa på bygget. Känns så skönt. Micke har tyvärr inte beställt spröjsen ännu (som jag tycker är det viktigaste), men snart så får vi nog klicka på dem också.
På hemmafronten så är det en lugn dag idag. Fanny har fått feber, började igår. Mätte till 40,2 här alldeles nyss, så nu har vi pumpat i henne lite mer medicin toppat med kakor och saft, men hon ser för eländig ut. I natt låg hon som ett plåster på mig, kändes som jag skulle ha brännmärken på kroppen när jag masade mig upp kl. 5 i morse, efter ca 4 timmars sömn. Har en känsla av att jag kommer somna ovaggad i kväll.

Lejonet Christian!

Det här inslaget fick jag från en annan bloggare. Jag satt här med en stor klump i halsen med tårarna rinnande och ett fånigt leende på läpparna.

Senaste inredningsprylen!

Jag fullkomligen ÄLSKAR gjutjärn. Så det senaste i vårt hem är tre bokstäver i gjutjärn som bildar ordet KÖK. Så nu kan ingen ta miste på vad de är i för rum när de är i vårt kök. Gjutjärn får mig att rysa av välbehag, så det är vad jag gör nu, njuter och ryser.

Trasigt modem!

Kolla in kransen, fy fan vad jag är duktig;)
Storasyster med något vissnad krans, var betydligt piggare någon timme tidigare.
Jobbigt att gå, då är det bra att ha en stark pappa.
Det har varit katastrof på internetfronten här på skeppsvägen. I fredags bestämde vårt modem för att lägga av. Så hela helgen har vi varit utan. Det kanske inte låter så hemskt, men jag som hade beställningar på min jobbmejl som jag skulle kolla av och så skulle en beställning på tyg gå iväg redan i fredags. Surt.
P.g.a. detta så är även våra midsommarbilder försenade, men jag måste ju bara visa mina ljuvliga flickor. Dessutom så är jag mäkta stolt över kransarna som blev ovanligt bra i år.

ARG!

Snabbskiss över en arg Fanny
Idag är dagis (Fannys) hemma hos deras fröken Helena i Kulla och badar. När jag stod i duschen i morse och hade packat hela Fannys väska kom hon farande med sin vattenflaska som skulle med.

”- Jag ska bara fylla den med vatten mamma” säger hon.

”- Nej, Fanny, vi fyller den när vi kommer till dagis, det blir så tungt att bära annars”

”- NEEEJ; JAG VILL FYLLA DEN NUUUUU”.

Jag höjer rösten något irriterat:

”- Nej, Fanny. Hör du vad jag säger? Du får fylla den, men NÄR VI KOMMER TILL DAGIS.”

Arga minen från Fanny.

”- Okej, men nu ÄR JAG ARG PÅ DIG MAMMA, AAAHHH”

Stamp med foten och smäll i dörren.


Ungefär så är det varje dag när jag sitter på toa, eller försöker duscha. TÅLAMOD!
På ett sätt är det befriande att hon kan visa känslor, som jag aldrig vågade när jag var liten, men hon kanske inte behöver visa dem hela tiden?
Men gud vad jag älskar den ungen. Hon kommer klara sig bra genom livet. (stolt mamma)

Molly hälsar på.

Molly på sin sedvanliga plats i hallen.
Fanny: "-Mamma, Molly fryser hon måste ha täcke". Ganska mysigt tycker hon nog i alla fall.
En gång i tiden hade vi hund. Molly. Men hon fick byta ägare i maj förra året. Det visade sig att en tre-åring, en spädis, ett företag och en knäsjuk hund inte gick ihop. Så för vår skull och hennes skull så fick hon flytta till Kungsängen. Där trivs hon som fisken i vattnet. Hon är deras lilla ögonsten och får kel mest hela tiden. Men emellanåt får vi lite Molly-längtan och lånar henne över helgen. Nu när det varit så fint väder så har jag saknat henne enormt. Skogspromenaderna är roligare med hund vid sin sida. Så igår hämtade jag henne. Vi har inte träffats på ett halvår, men hon kände igen sin "mamma" på en gång.
Fanny har gullat, Lilly har klappat, pussat och voffat i två dagar. Molly har något besvärat gått med på dessa attacker. Men trots att hon är sötast i världen så ångrar jag mig inte en sekund. Jag har inte saknat allt skällande, bajsplockande och tasstorkande. Och inte tala om koppelintrasslande i vagnar och barn. Men en dag till får vi njuta, sedan infaller lugnet på Skeppsvägen igen.

Uppdatering!

Byggmästare, tillika min snygging.


Igår.


Idag.


Huset på håll.


Tjejernas rum med stora toaletten i mitten.


Här går det undan. Nu har huset alla väggar och ett halvt tak. Hade det funnits toalett så skulle jag kunna ha min 30-års fest där inne. Snart är det dags för mig att ta fram målarpenseln och börja måla. Det är bara på med MP3-spelaren och sätta igång.