Idag är dagis (Fannys) hemma hos deras fröken Helena i Kulla och badar. När jag stod i duschen i morse och hade packat hela Fannys väska kom hon farande med sin vattenflaska som skulle med.
”- Jag ska bara fylla den med vatten mamma” säger hon.
”- Nej, Fanny, vi fyller den när vi kommer till dagis, det blir så tungt att bära annars”
”- NEEEJ; JAG VILL FYLLA DEN NUUUUU”.
Jag höjer rösten något irriterat:
”- Nej, Fanny. Hör du vad jag säger? Du får fylla den, men NÄR VI KOMMER TILL DAGIS.”
Arga minen från Fanny.
”- Okej, men nu ÄR JAG ARG PÅ DIG MAMMA, AAAHHH”
Stamp med foten och smäll i dörren.
Ungefär så är det varje dag när jag sitter på toa, eller försöker duscha. TÅLAMOD!
På ett sätt är det befriande att hon kan visa känslor, som jag aldrig vågade när jag var liten, men hon kanske inte behöver visa dem hela tiden?
Men gud vad jag älskar den ungen. Hon kommer klara sig bra genom livet. (stolt mamma)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar