Ivrigare barn får man leta efter. Man fick ingen chans att gå upp och överraska henne. 05.45 satt hon i min säng och frågade om hon kunde få sina paket någon gång. 06.15 gav jag upp.
Lyckan var stor när en blondlockig peruk tittade ut från ett gul paket. Sen när nästa paket innehöll en snövitklänning visste glädjen inga gränser. Men när det bara var två små platta paket kvar konstaterade Fanny besviket att inget av dessa paket kunde innehålla en mikrofon. Vi får hoppas att någon snäll släkting har köpt en sådan.
Sen när alla paket var öppnade och Fanny trodde allt var över så fick hon gå och titta i hallen.
"- Ahhh, EN CYKEL!!!!" hördes det eka.
Men, på 5-åringars vis så skiftar humöret och de glada hejaropen utbyttes mot armar i kors och arga ögon, varför vet jag faktiskt inte. Nu sitter flickorna i badet och jag ska ta en huvudvärkstablett, mår ju inte riktigt hundra, sedan ska vi ut och cykla. Fanny stod klar redan halv sju, men någon måtta får det vara.
"Får man ha håret när man cyklar?"
Vilken lycka att ha fått sååå långa ben!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar