Vi överlevde helgen, men bara knappt. Bröllopet var jättefint, men jättekallt. Mina fötter frös så mycket att det kändes exakt som när man var liten och åkte skridskor. Man förfrös ju alltid fötterna då.
Vi fick kasta ris i hellregn och fem grader...hua. Men när vi väl fick komma in i värmen för att avnjuta en fantastisk trerätters middag så tinade jag sakta men säkert upp. Jag och maken fastnade på ett kort tillsammans (se ovan) och det blev suddigt, men det är i alla fall ett bevis på att vi fått lite egentid tillsammans.
Nu vill jag ge en eloge till min mamma som tålmodigt tog hand om våra barn, varav den ena hade extrema kliattacker och skyhög feber och den andra som oroade sig för att hon aldrig kom i säng. TACK MAMS!
När vi kom hem framåt elva så strippade vi Lilly och hällde över henne potatismjöl, sedan fick hon sitta naken en stund i sin pappas knä. Men trots att ögonen rullade i skallen på henne så somnade hon inte förrän tre (inte vi heller). Hon somnade till en minut för att sedan gallskrika i två, innan hon helt enkelt somnade av ren utmattning. Men nu börjar det vända. De flesta kopporna har blivit dekorativa sårskorpor och det kliar inte längre. Men jag upptäckte igår att hon hade fått koppor både i händerna, under fötterna och på tungan, så hon smittar nog fortfarande. Men som sagt, det värsta är över. Nu ligger hon och sussar gott i vagnen på verandan medan åskan mullrar på himmelen. EN liten stund av frid för mig:)
2 kommentarer:
Kul att se att det blev bra med kläderna till bröllopet ;)
Jag måste säga att om alla fick ha en storasyster som Fanny som var så underbar mot Lilly i lördags. hon sa t ex "lilla gumman ska jag blåsa på dig så det inte kliar så mycket" och "oh, Lilly nu är du lite besvärlig"och så försökte hon uppmuntra henne på alla möjliga sätt. Lilly somnade efter kl 21 så jag hann läsa saga för Fanny som också somnade omgående.....sen vaknade Lilly igen efter knappt en timme men har man vattkoppor och feber så har man.
Skicka en kommentar