Det är synd om mig igen. Nästan mer synd om mig nu, än i onsdags. Jag har ont igen, men inte i ansiktet av inflammation, utan nu har smärta flyttat sig till örat. Jag har eksem i örat, vilket jag behandlar med kortisondroppar lite då och då. Och ibland blir det som nu, hörselgången svullnar nästan igen och det dunkar och kliar så man håller på att bli tokig. När jag började känna att det svullnade behandlade jag som vanligt med droppar, och då brukar det ge med sig. Men eftersom detta år tycks gå i sjukdomens tecken så blir det bara mer och mer svullet, och gör ondare och ondare. Så...jag ringde till läkaren i morse, för att få något starkare som tar ner svullnaden. Men döm om min förvåning när de säger att det är fullbokat, alla akuttider, allting. Jaha. Skjutsköterskan hänvisar mig till skjukvårdsrådgiviningen som har några läkare man kan boka på helgerna. Visst det låter väl bra...om man inte jobbar hela lördagen och apoteket är stängt på söndagen. Så därför sitter jag här och bloggar i stället för att sova, det dunkar nämligen så förjävligt när man ligger ner. Synd att jag varit vaken sedan 05.23 när lillingen behagade vakna i morse. Nej det finns ingen hejd på misären.
Men det är inte bara elände. Jag fyndade idag på Lindex.
Två finkjolar, ett par kritstecksrandiga finbracker, stumpbyxor och leggings till Fanny och ett par leggings till Lilly för sammanlagt 312:-
Jag tackar jag. Ibland är det en fördel att vara en liten tanig 34:a. Det är alltid de kläderna som finns kvar.
1 kommentar:
Hej Tina! Du har fått en award av mig. Kram Mia
Skicka en kommentar