Världens bästa!

Arbetet i full gång



I går var jag världens bästa mamma och faster. Fanny och Lillys kusin Bill kom och hälsade på flickorna. Och nu när vi bor så nära skogen tycker jag att barnen ska vara där så mycket som möjligt. Eftersom vi slängt ut vår tjocka gran och jag tyckte lite synd om den, att den inte fick ge oss glädje längre kom jag på den brilljanta idén att bygga en koja i skogen och använda granens grenar som väggar. Med en 5-åring, en nästan 5-åring och en nästan 2-åring förväntade jag mig en massa hjälp av pinn-slämpande. Jag kunde inte ha mer fel. Lilly ville att jag skulle bära henne. Bill och Fanny klättrade på lerberget så det blev jag som byggde koja. Okej, barnen hjälpe till lite, någon procent av arbetet, men det mesta gjorde jag. Jag tyckte det var skitkul. Det där med kojbyggande sitter i ryggmärgen. Nu blev ju inte kojan helt klar, och jag känner nästan lite lust att gå ut och bygga klart den nu, men det ser nog inte så korrekt ut när en 30-årig mamma står i skogen och bygger koja utan barn. Jag får jobba lite i stället.