En stund vid klagomuren!

Usch, idag känns det som en sådan dag när jag kommer ha en missnöjt rynkad panna hela dagen som kommer resultera i spänningshuvudvärk.
Fick hämta Fanny från dagis igår....ont i örat och tårar, tårar, tårar. Alvedon gjorde dock susen. Lilly har inte heller varit hundra den här veckan. Det har varit väldigt mycket napp och snutt för hennes del.
Själv har jag ont i halsen, helvetiskt ont i ryggen, av den enkla anledningen att jag under natten haft barnpasset. Stått som en banan över Lillys spjälsäng eftersom hon har mamma-ska-helst-ligga-på-mig-för-att-jag-ska-vara-nöjd-syndromet. Sedan har jag legat på tre cenitmeter i stora dotterns säng i samma ställning i flera timmar. Morgonen började med bråk flickorna emellan och har fortsatt. Jag har ett helt hus att städa, och hade tänkt packa lite idag medan tjejerna var på dagis innan kvällspasset på Ikea tar vid.....men...två sura, gnällig, halvkrassliga flickor och en trött och "inget tålamod"-mamma gör att de enkla uppgifterna känns näst intill omöjliga.

Dottern:
Har klipp sig och är såååå fin. Det stripiga tunna håret är ett minne blott. Nu har vi fått tillbaka vår egen lilla Lotta på Bråkmakargatan.






Huset:
Det får vara kvar, fogen alltså. Jag har varit upp och jämfört med plattorna på golvet och det blir nog bra. Tycker ju så vansinnigt synd om den stackars kille som fogade. Det var ju hans chef som inte behagade säga till honom att vi ville ha vit fog.



Ytterdörren är äntligen på plats. Så fin, nu kan folk sluta tycka vi är knäppa som har haft en så ful dörr (lånade en halvmöglig byggdörr fram tills nu).



Hörs från vardagsrummet: "MAMMMMMA AAAAAJ!"
Dags att sluta fred mellan två uttråkade flickor.
Tjipp!