Jag är en riktig godisråtta. Jag varken röker eller dricker (kan ta en drink någon gång ibland, men mer blir det inte), men däremot är jag galen i godis. Jag försöker att inte äta godis mer än på lördagar, men det går sådär. Det är inte bara jag som är en godisråtta av rang. Fanny har nog ärvt den egenskapen. Hennes favoritfilm just nu, som helst spelas två gånger om dagen (om hon fick bestämma själv) är "Kalle och chokladfabriken". Själv känner man sig som en skåpsupare om man ska smyga in en godis i munnen när hon gått och lagt sig. Sen får man vara noga med att inte komma för nära om hon skulle ropa på en. Då sätter hon sig upp på en gång och frågar: "Mamma, har du ätit godis?". Dessutom, när man slänger godispapper i sopptunnan så måste man gömma det under någonting annat, annars upptäcker hon det direkt på morgonen. Kanske skulle vara enklast att bara äta godis på lördagar? Men man blir ju så förbannat sugen.
Go och gla´kexchoklad / Tina
1 kommentar:
Tina, jaha du, läste att du ska göra en gastroskopi, vilket nog inte är så roligt. Men trösta dig med att det är inte så illa som du tror och dessutom, det positiva, får du svar på oroliga frågor. Kul med Fanny, att hon håller en sådan stenkoll på ditt godisätande. Ja se dessa små liv. Tur att man inte har en sådan kontrollant i sin närhet. Vilket får in mig på mitt sug, tänker gå till vår automat och köpa en blandpåse med nötter och chokladöverdragna nötter, stort MUMS. Borde inte vara sugen med tanke på lunchen som bestod av ärtsoppa och pannkakor efteråt. MUMS en gång till. Goa kramar från Pia (moster i andra hand)
Skicka en kommentar